Låt pengarna gå till hungriga svenska barn i stället för till mord på libyer och afghaner

Posted on 19 maj, 2011


Sveriges deltagande i det libyska inbördeskriget och bilderna av förvirrade svenska soldater i Afghanistan som på dagarna är allierade med personer som på nätterna är beredda att döda dom för tio dollar är mardrömslika och fullständigt osannolika och ändå sanna. Det är herrarna Reinfeldt och Bildt som riskerar svenskars liv på detta enkla och fullständigt omotiverade sätt och hycklar om ”ansvar” och ”dela bördan”. Att Juholt inte förmår hålla en rak och riktig linje och dundra på kring detta utrikespolitiska svineri, utan istället blygt och försagt och med stor tvekan harkla sig kring ordvändningarna visar tyvärr bara att även han är yr i mössan och fungerar dåligt i svår vind. Förmodligen har det räckt med ett par prydligt klädda generaler som visar några kartor och säger något som låter vederhäftigt, så har Juholt sålt hela den demokratiska socialistiska synen på krig och fred, och hur man ska påverka länder istället för att mörda ledarnas stackars hantlangare – arbetslösa libyer och afghaner, som inte haft någon annan möjlighet än att ta värvning.

Uppdatering 2011-06-10: Fyratusen bombattacker (Norsk teve) har gjorts mot Libyen – Sverige anser att det är hedervärt att vi är med. Tyskland vägrar att vara med. Spanien vägrar att vara med i bombandet. Nu är väl Angela Merckel och Zapatero inte tillräckligt djupsinniga tänkare jämfört med Bush, McCain och Palin för Björklund, Bildt och Reinfeldt och kanske inte ens för Juholt och Ohly. Från Afghanistan meddelas idag att under maj 2011 har fler dödats än någon annan månad sedan 2007. För oss i väst går kriget stillsamt vidare trots att Karzai betackat sig för vår ”hjälp” och trots att många afghaner också vill ha ut ockupanterna ur landet. Men nu tycker ju vi, McCain och Sara P att det är viktigt att kriga vidare i Afghanistan – hittills tio år, kan ju bli både tio och tjugo år till och kriget kan utvidgas. Pakistan står väl på tur. När det gäller Libyen rullar det också vidare trots att Angela M är tjurig och inte förstår hur viktiga de fyratusen bombattackerna har varit för fred.

Däremot är det väl bortom allt tvivel vad dom anser som just nu är på väg att dö av malaria eller tbc och som skulle kunna ha räddats om dom som styr västs budgetar hade valt att mördarpengarna till Libyen och Afghanistan skulle användas på annat sätt. Enligt nyheterna idag behöver vi börja med att se till att lägga mördarpengarna på att se till att svenska barn inte behöver gå hungriga i sommar. Hur kvicka och snabba är Reinfeldt-Bildt-Björklund i den aktionen? Det tar nog sin tid, blir nog inget med det, dom får nog fortsätta att va hungriga så vi kan lasta fler bomber och släppa dom över libyer och pengar för att trasa sönder afghaner.

Vi har allt en samling omogna och historielösa politiska ledare i västvärlden för tillfället, som inte tycks begripa att dom bäddar för våldsamma och hänsynslösa krig i framtiden. Hoppet om fredlig utveckling på jorden som fanns innan familjen Bush drog igång sina krig är nu helt borta. Jag bävar inför framtiden. Fog-Rasmussen och hans kamrater i NATO som just har gjort Ghadaffi till ett legitimt mål, är väl förmodligen omedvetna om att dom därmed också gjort USAs överbefälhavare Obama till ett legitimt mål för fienden om samma logik används.

Visst kan hela spektaklet ses som att kriget för naturresurserna är i fullgång – oljan.

En alternativ reflektion över västs slarviga eskalerande av politisk omoral när det gäller att gå till angrepp och slå omkring sig är att USAs nära förestående statsbankrutt skapar vanmakt och desperation. Historien är ju full på exempel där benägenheten att ta till våld mer har givit signaler om desperation och vanmakt än fredsvilja och eftertanke.  Jag misstankar att den stora kinesiska katten sitter lugnt och stilla och spinner med ett riktigt stort leende och lugnt betraktar det västerländska politiska förfallet och slarvet, som gör att man alltmer fastnar med skägget i brevlådan, väst som en skadad och förvirrad mus som sprattlar alltmer våldsamt och aggressivt och döljer det illa bakom fraser som mest syftar till att ge signaler att man är ”lagspelare” till de övriga brottslingarna i västs krigsledning. Att ställa sig upp och säga ”nej” det betraktas ju med största avsmak och misstänksamhet. Juholt och Ohly är ju inte speciellt avslappnade och självklara när dom yttrar sig i de här frågorna. Mängder av exempel att brutalt och tydligt få folk att avstå från att ha en mogen ståndpunkt som går emot Pentagongeneralerna finns, alltifrån Bushs enkla logik om vem som är vän och vem som är fiende till inläggen i vårt lokala höger-hönshus Newsmill.

Annonser